En vecka i Melbourne

/ Permalink / 0
Hej bloggen! Det känns som en evighet sedan. Det är det ju såklart inte eftersom det bara gått dryga veckan men man gör så mycket saker hela tiden att man tror att det gått mycket längre. Senaste veckan då? Jag kom till Melbourne på en söndag och hade därför lite otur med kommunikationerna. Efter lite trixande och ersättningsbuss kom jag ut til St Kilda men då busschauffören inte var så hjälpsam kom det fram en kvinna till mig och sa "följ med mig, jag visar vart du ska". Så åkte vi tåg tillsammans och sedan gick hon med mig hela vägen till hostelet. På vägen pekade hon ut vart bästa maten och bästa drinkarna fanns (maten hade hon rätt i, drinkarna smakade för mycket sprit för min smak!). Alltså folk är så underbara! Från och med nu ska jag ta hand om våra turister i Sverige och jag ska också ta omvägar bara för att de ska känna sig trygga och hitta rätt. Alla människor på Nya Zeeland var så himla trevliga och den första jag möter här i Australien är också lika vänlig. Det är en bra världsdel det här!
 
Jag spenderade tre nätter på Base i St Kilda. Hostelet var lite väl party för min smak men stranden var himla fin! Första dagen hängde jag på stranden själv men dagen efter kom Josefin till Melbourne så då spenderade vi dagen på stranden. De två första kvällarna var jag nere vid piren när solen gick ned och tittade på pingvinerna som kom in. De var så himla söta! Åt sjukt bra grekisk mat på en restaurang vid stranden, alltså den bästa grekiska maten jag ätit (bättre än i Grekland alltså).
 
Från St Kilda gjorde jag och Jossan Great Ocean Road med TeePee Tours. Det var en riktigt rolig upplevelse. Vår guide Andrew var störtskön och berättade story på story (inte ens hälften var sanna) och underhöll gruppen i ett dygn. Det bästa var ändå två timmars surflektion. Det var så himla kul! Riktigt svårt förstås och väldigt uttröttande men så roligt. De hjälpte oss och höll i brädorna och första gången lyckades jag faktiskt nästan ställa mig upp, sedan tog det kanske 25 gånger till innan jag lyckades stå upp igen. Till slut fick jag in snitsen med att hålla i brädan samtidigt som man ställer sig upp och då lyckades jag surfa in till land. Ser verkligen fram emot mitt surfcamp i Spotx och på Bali nu!
 
En annan kul sak med turen var att vi fick se vilda koalor, så himla söta! Däremot låter de seriöst som grisar (om det nu var koalor i träden utanför tältet, vad Andrew säger kan man inte lita på!). På kvällen grillade vi burgare (några åt känguruburgare) och sedan grillade vi marshmallows inne i tältet. Jag trodde jag skulle sova dåligt men jag sov riktigt bra så det var skönt. Dagen efter såg vi de tolv apostlarna och som Andrew sa "it's just rocks, not much to see". Jämfört med allt vi sett på Nya Zeeland var det ingenting. Men ändå kul att ha varit där.
 
Vi kom tillbaka till Melbourne på torsdagen och sedan bodde jag fyra nätter på the Nunnery. Sjukt jäkla bra hostel! Eller, jag hade flax. När jag ringde och bokade fanns det en bädd i ett tolvrum och en bädd i ett åttarum och Jossan sa att hon kunde ta tolvrummet. När vi sedan skulle checka in fastnade jag i telefon med Adam på Happytravels (vilken jäkla serviceminded kille alltså, vet inte hur mycket vi mailat fram och tillbaka och han har hjälpt mig med alla saker jag vill göra här i Australien) vilket gjorde att jag checkade in en halvtimme efter Jossan. När jag kom till receptionen sa tjejen där att hon hade placerat mig i gästhuset som låg bredvid (man var tvungen att gå ut och sedan in igen) istället och jag tänkte inte mer på det. Men oj oj oj. Gästhuset var så himla mysigt! Först och främst fick jag ett rum med fem andra personer och bara det var ju värt. Sedan såg det ut som man kom hem till en mormor eftersom det var en riktigt hemtrevlig gammeldags inredning. Det fanns ett stort rum man kunde hänga i, ett kök som nästan inga personer var i och framför allt så fanns det tre STORA toaletter med egna duschar. Och en hade en jacuzzi! Alltså! Jossan messade mig och skrev att tre tjejer i hennes tolvbäddsrum satt och snortade kokain. Jag trodde hon skämtade. Hur kan man snorta kokain i ett hostel som heter the Nunnery?! (hur kan man snorta kokain överhuvudtaget?!) Klockan 18 offentligt i ett hostelrum! Jag sa åt henne att komma över till mig och hon bara gapade när hon såg hur jag bodde. När vi sedan skulle boka hostel i Sydney någon dag efter och jag ville boka ett som var några dollar dyrare sa hon "ja men boka du ditt lyxhostel så kommer jag och hänger där. till och med när vi bor på samma hostel får jag ett rum där folk snortar kokain och du får en jäkla jacuzzi!". Hahaha!
 
Vad gjorde vi i city? När vi kom från Great Ocean Road på torsdagen mötte vi upp de som åkt med oss och Andrew och tog en drink. Det var mysigt men man var väldigt trött. Dagen efter det var långfredag så allt förutom Melbourne zoo var stängt. Frederik hade kommit till Melbourne medan vi var på turen så jag och Jossan mötte upp honom och så gick vi på zoo hela dagen. Jag lärde mig att man inte får kissa om man inte är kissnödig 7 av 10. Jag som alltid går när jag är 4 eller 6 av 10. Så nu jäklar ska jag lära blåsan! (tror att det fungerade efter bara någon dags träning för jag behövde inte lämna under någon av filmerna vi såg på bio sedan). Efter det åt vi sushi (Jossan fick sin efterlängtade sushi!) och på kvällen satt vi i vardagsrummet på the Nunnery och bokade massa hostel.
 
På lördagen åkte jag och Frederik ut till St Kilda. Vi åt den goda grekiska maten, promenerade ut till piren och sedan gick vi förbi Luna Park. Det var en riktigt bra dag! På kvällen var vi på bio och såg the Revenant. Den var bra men jag tycker att Leo förtjänat sin Oscar för så länge sen. Han har gjort bättre roller än denna. Filmen var tyst och brutal och jag fick lite ont i magen av alla döda djur hela tiden. Det var en typisk film som man bara ser en gång och inte mer. Är dock stolt över mitt ansiktsminne som aldrig sviker, i den här filmen satte jag Tom Hardy fastän han var helt skäggig och hade hår i hela ansiktet. Det var ögonformen och näsan som gjorde det.
 
På söndagen var jag och Frederik på biblioteket och gud så fint det var! Tänk om man kunde få bo i en sådan byggnad, drömmen! Efter det var vi på IMAX (näst största i världen!) och såg Batman vs. Superman. Den var också riktigt bra. Jag skulle ge the Revenant 8 av 10 och den här 7 av 10. På eftermiddagen var jag på mitt hostel och tvättade och fixade ännu mer med hostels och greyhound. På kvällen mötte jag upp Frederik och även Trine och Amalie som kommit hit från Fiji. Vi drack ett glas vin i en park och blev livrädda för enorma pungråttor. Alltså ENORMA. Efter det tog jag och Frederik en taxi till Chapel street (jag ville verkligen se hur bargatan ser ut i Melbourne innan jag lämnar staden) där vi åt vårrullar och tog ett glas. Jag har seriöst druckit två av mitt livs godaste drinkar i Melbourne. En första kvällen i city som smakade passionsfrukt och nu den godaste piña coladan på Chapel street.
 
Idag är det måndag och jag har flugit från Melbourne till Alice Springs. Alltså vilken chock att komma hit. Det är supervarmt! I Melbourne var det som svensk vår (jag fick världens Sverigekänsla när jag var där, det luktade liksom Sverige i slutet av maj) och lite småkyligt men här är det en enorm hetta. 37 grader i skuggan, luften står still och det är så torrt. Svetten bara rann om mig när jag gick fem minuter från stan till hostelet. Imorgon ringer klockan 4.45 och sedan ska vi ut två nätter i öknen. Jag vetefan vad jag har gett mig in på. Ingen el, inget rinnande vatten, sova under bar himmel med ormar, spindlar, dingos. Ja herregud, inte är jag samma människa som lämnade Sverige, det kan jag ju skriva under på. Men jag ser fram emot det. Det är en otrolig utmaning och det ska bli så häftigt att få uppelva soluppgång över Ayers rock. Nej, nu måste jag sova. Eller först ska jag se sista timmen av The return of the king. Haha, jag veeet. Jag har inte hunnit! Eller, jag har prioriterat annat. Såg ju 1.5 timme av den på färjan till Wellington och idag på flyget såg jag nästan två timmar till. Men nu så, nu ska jag få se när Frodo klättrar upp för Mount Doom, precis så som jag gjorde. Fan vad cool jag är. Puss och hej, vi hörs när jag är tillbaka från öknen!

Hejdå Nya Zeeland

/ Permalink / 0
Åh, det känns så vemodigt att skriva så. Tyvärr så är det dags för avsked nu. Jag önskar verkligen att jag haft en vecka till här och en vecka mindre i Australien. Eller kanske till och med två veckor till här. Men då hade jag åkt på en helt annan resa för då hade jag, Paul och Marcus inte följts åt under så lång tid som vi gjorde. Så jag önskar ändå inte det. Men mer tid på Nya Zeeland, verkligen. Det finns så mycket att göra här och så mycket vackert att se! Jag tror absolut att Australien kommer bli helt underbart men det kommer inte bli samma sak. Jag ska försöka att inte jämföra länderna men det kommer bli svårt när jag haft de fem bästa veckorna i mitt liv.
 
Jag var inte ens intresserad av Nya Zeeland utan det var André som pratade om det när vi skulle åkt år 2013. Jag kommer ihåg att jag sa något i stil med ”vad finns det där? Jag vet att Sagan om ringen spelades in där och att det är vackert, men vad gör man?”. Så TACK André för att du föreslog Nya Zeeland och planterade det fröet i min hjärna. Då tänkte jag mer såhär ”när jag ändå är där borta kan jag passa på” (typ lite som jag tänker med Fiji nu) och jag hade inte i min vildaste fantasi tänkt att det kunde bli ens i närheten av såhär bra.
 
Jag har ju drömt om Australien i fjorton år sedan jag i åttan gjorde ett arbete på geografin så det känns overkligt att jag kommer att vara där om mindre än tolv timmar. Jag ser det såhär; Nya Zeeland är min förrätt, Australien min varmrätt och Bali är min efterrätt. Alla är bra på sitt sätt och jag ska försöka att inte jämföra dem med varandra. Åh, det här ska bli så spännande! Undrar verkligen vilka människor jag kommer träffa i Australien och vad jag kommer vara med om där!
 
Topp 5 Nya Zeeland:
 
1. Skydive- alla dagar i veckan. Alltså det var bara helt underbart. Den frihetskänslan. Jag älskade det!
2. Tongariro alpine crossing och Mount Doom. Värsta och bästa dagen i mitt liv. Jag har aldrig någonsin i mitt liv varit i närheten så slut som efter det. När jag kom springandes sandig och svettig till bussen på minuten måste vara mitt tröttaste jag någonsin. Är så stolt över att jag tog mig hela vägen upp på Mount Doom trots att det var brant och jag var rädd.
3. Hobbiton- hallå, jag fick öppna dörren! Nej det var bara så häftigt att se!
4. Maori Village- riktigt häftigt att få uppleva deras kultur och sova över en natt. Sitta där i hot tubsen och dricka öl och titta på stjärnorna!
5. Den här blir svår. Här vill jag säga simma med delfiner men också båtturen i Bay of Islands även om vi ”bara” fick se delfinerna. Där var det flasknosdelfiner medan i Kaikoura är det en annan sort med kortare nosar och de är större och tjockare (Dusky dolphin). Hela den dagen i Bay of Islands var så himla bra, allt var nytt på Nya Zeeland och jag lärde känna Robb, Craig och Lydia och solen sken och vi badade. Dessutom vill jag säga whale watching och river rafting. Men får jag bara säga en så säger jag nog ändå river rafting eftersom det är en sak jag kände mig lite rädd för innan men som jag tyckte var riktigt rolig sedan.
 
Topp 5 bästa platserna Nya Zeeland då:
 
Svååår!
 
1. Queenstown måste jag säga. Tyckte det var så mysigt där, även om det blåste kallt.
2. Kaikoura- Nya Zeeländskt Smögen måste komma högt upp.
3. Wanaka- så vackert! Önskar att vi haft mer än en natt där.
4. Taupo- mysig liten ort som jag trivdes bra i.
5. Abel Tasman- också så fint. Det var där vi gjorde kajakturen.
 
Bästa festen: utan tvekan Lake Mahinapua. Gud vad roligt jag hade den kvällen! Jag hade också väldigt roligt i Queenstown. Och igår i Wellington! Och kvällen i Westport var riktigt bra! Den med brasan på stranden, åh så mysigt det var. Att jag smällde upp hosteldörren i pannan och hade ett stort fint blåmärke i någon veckas tid efteråt är ju en annan femma. River Valley var också en väldigt speciell upplevelse. Ja, jag har haft väldigt roligt helt enkelt! Även de första dagarna i Bay of Islands när vi först satt på stranden och sedan var på hostelets bar var riktigt roliga!
 
Bästa duschen: Base Wellington. Alltså enda duschen man har kunnat ta ned och reglera själv, alla andra sitter bara fast på väggen och regnar över en som ett vattenfall.
 
Värsta hostelet: Nomads Auckland. Vi behöver inte ens prata om det.
 
Bästa hostelet: Utan tvekan All stars i Christchurch, herregud vad bra. Annars skulle jag säga Base Bay of Islands (kan också vara att jag tycker det eftersom jag precis kom från det värsta hostelet) eller Nomads Queenstown (dock lite för varmt men vi hade balkong och eget badrum så väldigt nice ändå).
 
Bästa människorna jag mött: oj så många. Men de jag umgåtts mest med och de jag saknar mest är Paul, Marcus, Elie och Mitch. Och så Frederik men honom träffade jag idag så har inte hunnit sakna honom än! Jag hoppas verkligen att jag kommer att träffa alla igen. Det är så märkligt det där. Man träffar massa människor och så delar man en bit av sina liv ihop. Man är en del av varandras story för ett litet tag och sedan går man skilda vägar. För några år sedan hade jag nog haft väldigt svårt för det där (har fortfarande svårt för hejdå och vill ofta bara ha lite till) men nu försöker jag tänka att det här är ett kapitel av mitt liv och jag ska uppskatta det jag fick vara med om istället för att vara ledsen över att jag inte har det längre. Nya Zeeland har utan tvekan varit det bästa jag gjort och jag är så tacksam över att jag fått vara med om detta! Så tacksam över alla de fina och härliga människorna jag fått träffa, över alla de upplevelser jag fått vara med om (speciellt de som utmanade mig så som skydive, mount doom och riverrafting) och all den vackra natur jag fått se. Jag hoppas att jag någon gång senare i livet kan komma tillbaka till Nya Zeeland. Antingen med min blivande man (som jag för övrigt fått för mig att jag ska träffa i oktober haha, berättar mer om det i ett eget inlägg när tiden är mogen) eller med man och barn någon gång i framtiden. Tack livet för den här tiden, nu är jag redo för nya utmaningar!

En natt på Aucklands flygplats

/ Permalink / 0

Sitter på flygplatsen i Auckland och försöker fixa wifi. Jag flög från Wellington och var framme här 20.30. Ska sitta här till 07.35 imorgon och flygplatsen är så bussig att den bjuder på 30 min gratis wifi. Tjoho! Dessutom tänkte jag att jag skulle spara lite så jag loggade ut. Vilket tydligen innebar att resterande  minuter försvann. Aja, det är inte hela världen. Skulle dock behöva göra ett par saker men får väl försöka använda datorn till det lite senare. Typiskt att jag skulle använda upp all min egna data innan den här natten men men. Hade jag inte varit så trött hade jag försökt läsa en bok men skulle aldrig kunna hålla ögonen öppna. Kanske ska se klart sista Lord of the Rings. Jag och Robb har sett första och andra (extended version, håll i hatten!) på de olika busspassen och på färjan över till Wellington. Eller ja Robb somnade ju på färjan så det blev typ jag och Frederik som såg den. Och Frederik kunde i princip alla repliker, galet! Robb sa för övrigt att Aucklands flygplats blivit framröstad som den tredje bästa flygplatsen i världen att sova på (vet inte om det är sant, man vet aldrig med dessa britter och deras humor) (och även om han läst det någonstans, hur sjutton har de gjort den undersökningen?!) så jag kanske får ta och lägga mig någonstans här. Skulle lätt kunna somna nu.

Vi var ute igår i Wellington och det var riktigt roligt! Dansade mig totalt genomsvettig på Boogie Wonderland. Det var jag, Josefine, Matthew och Robb och det var verkligen det perfekta avslutet på min resa.

Idag har jag och Frederik varit i Weta Cave och sett hur filmbolaget framställt material som använts under bland annat Lord of the Rings. Så häftigt att se! Jäklar vilket jobb det ligger bakom allt. Och hur kan de få allt att se så äkta ut?! Jag förstår inte! Efter det gick vi till Te Papa museum men jag var så trött och  hungrig så vi gick snart och åt en kebab istället. Sedan tog jag bussen till Wellingtons flygplats och kom fram redan innan 17. Så 15 timmar på två olika flygplatser, yay! Men alltså det är inte värt för mig att ta mig in till Auckland och sedan bara sova några timmar och så hit igen. Dessutom VÄGRAR jag Nomads igen och jag antar att allt annat är bokat en lördag.

DEEP SOUTH

Annars då? Det har gått en vecka sedan jag skrev sist och vi har som vanligt gjort massa saker. I Invercargill hände det ingenting förutom att vi följde med chauffören Don till puben bredvid och åt middag. Jag åt en lasagne och det var det godaste jag ätit sedan jag kom hit. Vi hade dessutom lyxen att hamna fyra personer i ett åttabäddsrum (jag, Robb, Becky och Lee) så jag sov med två kuddar och två täcken. Så skönt! Kuddarna här är ju inte mer än en centimeter höga så det var riktigt härligt! Deep South var ingen höjdare och dessutom var det svinkallt (kanske därför jag sitter här och hostar som en galning nu) men det som ändå gjorde att det var värt det var att vi fick se sjölejon.

MILFORD SOUND

Milford Sound var fint men det regnade en del och det var så pass molnigt att man inte kunde se bergstopparna så det var lite tråkigt. Den dagen var lååång. Det var i söndags. Först fem timmar buss, sedan två timmar färja och sedan fyra timmar buss tillbaka till Queenstown. Det var en mycket märklig känsla jag fick när vi kom tillbaka till Queenstown, det kändes som att man kom hem. Det är ju bra lustigt, bara för att man sovit fyra nätter på en plats så slår man rötter. Då förstår ni ju hur hattigt detta backpackingliv är. Oftast en natt på varje plats och när man får två är man överlycklig!

QUEENSTOWN

Trots att vi var supertrötta gick jag och Robb till Cowboys och tanken var att jag skulle rida på den mekaniska tjuren men de körde karaoke så det gick inte (oj vad synd!). Vi drack en öl och sedan gick vi tillbaka till hostelet och däckade. Robb hade betalat extra för ett fyrrum och när jag insåg att det fanns en tom säng där snikade jag in dit istället för att behöva sova i mitt kokheta åttabäddsrum. Så skönt!

LAKE TEKAPO

Morgonen efter åkte vi till Lake Tekapo och där flög jag i ett litet flygplan över Mount Cook och glaciärerna Franz Josef, Fox och Tasman. Det var så himla vackert! Jag satt som fastklistrad vid rutan och jag höll seriöst på att börja gråta för att det var så vackert. Tog några helt magiska bilder. Var rätt glad över att vädret var så dåligt när vi var i Franz Josef att vi inte kunde gå på glaciären för då hade man bara fått en fem minuters helikoptertur medan vi nu flög omkring i 50 minuter och fick se mycket mer. Vi hade en riktigt bra pilot också. Jag hörde inte vad han sa (jag är uppenbarligen halvdöv, hörde inte vad Daniel sa under riverraftingen heller- vet inte hur många gånger han skrek ”SWEDEN?! ARE YOU DEAF?! I SAID DOWN!”) så jag visste inte vilken glaciär som var vilken men han visade på mina bilder efteråt. Så snällt!

När jag kom till hostelet i Lake Tekapo gick vi ned och badade i sjön. Det kanske var tretton grader (kanske DÄRFÖR jag sitter här och hostar som en galning, eller så är det Josefine som smittat mig för hon har varit sjuk ett bra tag) men vi kunde inte låta bli, vattnet kommer från glaciärerna och är det absolut blåaste vattnet jag någonsin sett. Efter det gick jag och Robb upp på ett berg (berg igen!) och det var en riktigt fin utsikt! På vägen ned började det regna ordentligt men det gjorde inte så mycket för vi gick mestadels genom en skog. Och vilken skog sedan! En riktig trollskog, tänk er en förtrollad skog i någon saga med jättehöga träd. Gud vad gott det luktade där inne.

CHRISTCHURCH

Redan i Auckland fick jag höra av en tysk kille som heter Robin att det finns sjukt bra wifi på hostelet All stars i Christchurch så för första gången under min Kiwi Experience-tid bokade jag ett eget hostel. Robb hakade på. Eftersom jag ville låta min dator stå på och vara framme hela dagen (backup av foton till OneDrive) så ordnade vi en suite (eget rum med varsin säng) och det var så värt. Visst det kostade typ 20 dollar mer (ca 120 kronor) per person men det var det värt alla dagar i veckan. Vi hade eget badrum, handdukar (!), tv (inte för att vi ens satte på den) och så sköna sängar. Det var som ett hotell och inget hostel. Och för mig var det underbart att kunna lämna datorn och känna mig trygg.

Vädret var dock katastrof och jag gick en timme i regnet för att köpa en adapter. På vägen tillbaka (dyngsur!) (haha kanske DÄRFÖR jag hostar som en galning, ja ni hör ju, det finns många bidragande faktorer) frågade jag en kvinna om vägen och hon skulle åt samma håll. När vi gått i tio minuter och var framme vid hennes bil sa hon att jag hade ytterligare en kvart att gå men hon gärna kunde skjutsa mig om jag ville. Ja tack! Folk är så otroligt vänliga här, ni förstår inte! Vi pratade om jordbävningen som förstörde stora delar av Christchurch för några år sedan. Hon berättade hur hon sprungit till sin sons skola. Det är så läskigt det där. Jag har gått runt och oroat mig och varit nervös inför min skydive men har inte haft en tanke på att det kan ske en jordbävning när jag är här.

KAIKOURA

Efter Lake Tekapo var vi två nätter i Kaikoura. Kaikoura är lätt ett utav mina favoritställen. Och detta trots att jag inte såg solen där en enda gång. Kaikoura påminner mig om Smögen. Ett Nya Zeeländskt Smögen. Det är grått och blått och man kan äta så himla god, färsk fisk. När vi kom dit skulle vi egentligen åkt på whale watching men det blev inställt för vågorna var för höga. Dessutom hamnade jag på standby för delfinturen morgonen efter. Men jag blev inte ledsen för det utan jag litade på att det skulle lösa sig. Och det gjorde det! På eftermiddagen ringde de från delfinturen och sa att de fått en avbokning. Då jag hade lämnat mitt nummer även till Robb och Johannes frågade jag om platsen var min eller någon av deras men hon sa att det var min. När jag kom dit frågade hon varför jag frågat det och om jag hade gett bort platsen om hon sagt att den var till dem. Ja det hade jag, svarade jag. Då förtjänar du platsen bara därför, sa hon.  

I onsdags när vi kom till Kaikoura tog vi en promenad och vi var några som klättrade ned till sälarna och fotade. Så fina! Sedan var jag och betalade för min delfintur och på vägen tillbaka tog jag en promenad på stranden. Promenaden borde tagit max tio minuter men eftersom jag fotade så mycket tog det säkert en timme. Sedan gick jag och åt en jättegod fisk och drack ett glas vitt. Det var jag värd!

I torsdags vaknade jag klockan fyra och innan solen gått upp åkte vi ut för att simma med delfiner. Vi simmade med 200 stycken i 36 minuter och det var riktigt häftigt. Dock var vattnet grumligt så man hade ingen bra sikt utan såg delfinerna först när de var jättenära. Och om de var nära sedan! Jag hade lätt kunnat röra vid dem. De som anordnade delfinturen rekommenderade att göra ljud och simma i cirklar för att få delfinernas uppmärksamhet. Så jag simmade i cirklar i princip hela tiden och det fungerade, flera delfiner stannade kvar vid mig och simmade runt runt med mig. Men alltså om jag var snurrig när jag kom upp i båten! På eftermiddagen var jag och Janet på whale watching och vi såg två valar. Så sjukt coolt! Sedan gick vi och åt och drack lite vin och på kvällen firade vi St Patricks Day. Det var en riktigt bra dag och kväll!

Jäklar, nu har jag skrivit långt. Har i alla fall skrivit rubriker för att underlätta lite. Herregud vad trött jag är. Och klockan är bara 23.15. Undrar hur jag ska lägga upp den här natten på Aucklands flygplats. Ska bli spännande att se!

Update: jag lyckades hitta en soffa på nedre plan här. Alltså lyckan i det! Jag sov i en och en halv timme. Var lite orolig för mina saker men la den stora ryggsäcken bakom soffan och liksom klämde fast den så att jag skulle vaknat om någon försökte ta den. Jag trädde in foten i banden till min lilla ryggsäck där allt av värde finns och så kurade jag ihop mig som en katt (liten soffa). Sömn är underskattat! Jag känner mig som en helt ny människa efter den korta sömnen. Nu kan jag hålla mig vaken till check in och sen ska jag toksova de fyra timmarna det tar från Auckland till Melbourne.

Till top