Den när solen alltid sken

/ Permalink / 0

Alltså vår timing i Sydney. Den har varit helt jäkla underbar. Jag och Lars kom dit på en fredag och han som körde bussen från flygplatsen var helt jäkla värdelös på att köra. Jag höll på att spy tre gånger. När vi äntligen kommit fram gick vi och åt Dominospizza (VARFÖR har vi inte Dominos i Sverige? Eller jag borde vara tacksam över det. Tre saker jag önskar att vi hade i Sverige men som jag ändå inte önskar att vi hade i Sverige 1. Dominos 2. The cookie bar 3. Ben&Jerrys (alltså butik)).

På lördagen åkte vi till Figure Eight Pool. Det var jag, Lars, Denise (tjej från Göteborg som jag träffade i Kaikoura), Josefin och en engelsk kille de lärt känna som kallas Baz. När jag och Lars kom till biluthyrningsstället hörde jag Baz säga att han fortfarande var full sedan dagen innan och det var han som skulle köra. Hell no att jag åker med honom sa jag till Denise och Josefin på svenska. Men det visade sig att han inte tänkt köra och det visade också sig att han bott i Danmark sedan sex år tillbaka och förstod absolut vad jag sa till tjejerna på svenska. Ojsan.

Det slutade med att Lars körde och det gick hur bra som helst, kände mig totalt trygg. Jag hade egentligen ingen aning om vart vi skulle mer än att jag googlat och sett att det såg fint ut. Så när de började prata om tidvatten och att "folk riskerar sina liv för en instagrambild" började jag bli rätt så skakis. Det tog ett bra tag innan vi kom fram till ”poolerna” (alltså naturliga pooler i klipporna och en har en form av en åtta) och väl framme fick vi KÖA för att ta bild i poolen som såg ut som en åtta, så mycket folk var det. När vi var klara började jag fortare än kvickt att ta mig därifrån (inte pepp på att tidvattnet skulle slå ihjäl mig mot klipporna) och Jossan filmade mig och ropade ”Emma, varför springer du?!” och jag svarade ”du vet jag har gått upp lite här under semestern och kände för att jogga!”.

På vägen tillbaka somnade Josefin och Denise i bilen och när jag hörde att Baz guidat Lars fel och frågade ”ska vi åka över Harbour Bridge när vi ändå åkt fel?” var jag inte sen att lägga mig i och säga ”ja, ja! Klart vi ska åka över bron!”. Så det gjorde vi och sedan kom vi fram till en jättebra plats där vi såg solnedgången. Vi fick också tips av en äldre man som satt och spelade gitarr att gå in i en ”secret garden” som låg några minuter bort. Det var magiskt! Otroligt vackert och vi såg en apa i träden ("klart det inte finns apor i Sydney!" "vad är det där då, den har ett människoansikte!" haha Josefin och Denises dialog). Efter det åt vi alla middag på en pub och hade en perfekt avslutning på en riktigt bra dag.

Haha inser att jag inte ens kommit fram till timingen än. MEN. Dagen efter var en söndag och då gick jag och Lars en promenad till Operahuset. Det var ingen idé att ta sig till någon strand eftersom det skulle börja regna. Folk sa att det var en dum idé att gå till Operahuset eftersom det var så molnigt och bilderna skulle inte bli bra. Äsch sa jag och så gick vi. Och det visade sig vara helt rätt beslut. När vi kom fram skingrade sig molnen och solen började skina. Så jag fick grymma bilder! Bad Lars ta en bild på mig under en del av byggnaderna (Operahuset är inte vitt utan beiget, det består av kakelplattor som ser ut som ormmönster eller någonting liknande och det är inte bara en byggnad utan flera, så oklart!) men när jag kom upp dit så var det ett stängsel för. Lars signalerade åt mig att hoppa över så jag gjorde det och han knäppte av några snabba bilder och sedan sprang jag fort tillbaka. Anledningen tror jag var att det var en riktigt fancypancy restaurang där inne och de ville väl ha bra utsikt. Äsch, de fick en ännu bättre utsikt under några sekunder nu!

Efter Operahuset promenerade vi bort till en hamn och det såg så himla trevligt ut att vi bestämde oss för att stanna och äta lunch där. Det blev en dyr historia men ack så värt. Så himla gott! På eftermiddagen tog vi färjan över till Manly beach och väl framme tänkte vi ”var är det här? Varför säger alla att man måste åka hit?!” och Lars sa ”vi har till och med bättre stränder i Hamburg och där har vi inga stränder!”. Men inte blev vi ledsna för det utan vi såg en riktigt fin solnedgång och sedan tog vi färjan tillbaka till city.

På kvällen var vi på O bar som är en bar på 46e våningen som snurrar runt så att man får en ny vy hela tiden. Det var coolt men jag började få migrän och när vi gick ut därifrån regnade det så mycket att jag sällan skådat ett sådant häftigt regn. Vi stod och väntade en bra stund men då det inte avtog det minsta fattade vi mod och sprang till en taxi. När jag kom tillbaka till hostelet spenderade jag en halvtimme i duschen under skållhett vatten samtidigt som jag drack två treo. 

Till top