Den när vi bestämde att Kerstin ska komma inridandes på en isbjörn på sitt bröllop

/ Permalink / 0

Hej gott folk! (har insett att det är min favorithälsning när jag ska hälsa på en grupp av människor) Jag är fortfarande i Byron Bay och precis som förra gången när jag bombade bloggen med elva inlägg på samma gång så är jag på Byron Fresh, caféet här. Sitter bara ett bord bort från där jag satt förra gången. Och precis som förra gången har jag suttit här hur länge som helst. Kom hit vid tolv tror jag, det är sex timmar sedan. Har ätit brunch, druckit cappuccino och nu åt jag precis middag. Till middag åt jag en fisk som heter mahi mahi och den var riktigt god!

Igår Skypeade jag med mormor och det kändes så skönt att få se hennes ansikte. Tyckte dessutom att hon såg piggare ut nu än förra gången vi Skypeade och det kändes bra! Kul att se Andrés nuna också men honom pratar jag ju med oftare än vad jag andas så det var liksom inget woho i det. Däremot var det woho att prata med Kerstin, vi ringde precis varandra på messenger och pratade i en hel halvlek. Det är inte illa det. Men senaste gången vi pratade var första gången jag var i Wellington och stod inklämd i en telefonkiosk och det var en månad sedan så inte konstigt att vi hade massa att säga varandra. Som jag saknat henne! Älskar hur vi alltid spårar i våra konversationer och att det nu är bestämt att hon ska komma inridandes på en isbjörn på sitt bröllop. Älskar också hur hon säger ”hade jag haft planer på att stanna i Stockholm hade jag varit arg på dig. Då hade jag varit jätteupprörd men nu är jag bara glad för din skull” när vi pratade om, just det jag har ju inte ägnat ett helt inlägg till detta än (ska göra det snart!), att jag ska flytta.

Hade precis en konversation med en amerikansk man som gått i pension och nu uppfyllde sin dröm om att åka till Australien. Han var så himla trevlig och vääääldigt amerikansk. Han kom precis tillbaka och sa ”I really enjoyed talking to you”. Jag gillar att amerikanare är så öppna och alltid säger sådant man egentligen bara tänker. Jag visade honom bilder från Nya Zeeland och han frågade ”are America the rudest country in the world? All the people I meet here are so friendly!”.

Jag tror inte jag skrivit någonting om Byron Bay och har jag gjort det får ni leva med att jag upprepar mig. Jag har idag varit här i en vecka och det är det längsta jag stannat på ett och samma ställe sedan jag lämnade Sverige. Byron Bay är en liten hippieort med världens mest avslappnade atmosfär (kan bero på att i princip alla röker på) och en väldigt fin strand! Har dock bara badat två dagar eftersom vi har haft rätt så dåligt väder, två dagar med ösregn och de andra har varit rätt så molniga. Jag har istället spenderat mina dagar här på Byron Fresh och ätit och druckit mig mätt och glad. Och så har jag shoppat. Igår köpte jag ett par örhängen, en topp, en jumpsuit och en öppen flumkofta (vill säga kaftan men när jag googlade det så var alla stängda så vete tusan vad det jag har på mig just nu kallas). Köpte också en slags resedagbok som heter ”Wanderlust” och idag har jag suttit och fyllt i de tre första kapitlen som blev Nya Zeelands nordö, sydö och sedan Melbourne upp hit till Byron. Har också skrivit slut på min dagbok och även min penna lämpligt nog. Just det, jag har också bokat Fiji och oj vad jag längtar! 

När jag kom till Byron från Spotx hoppade jag av bussen på mitt hostel (Art Factory men bytte till Backpackers inn efter två nätter, det var så varmt på Art Factory att man inte kunde sova) svettig och dan (var en chock att komma till den här värmen men äntligen ingen jacka eller tröja!) och så möttes jag av Kez som stod där! Snacka om att jag vart chockad. Jag visste att hon skulle vara i Byron men inte att hon skulle bo på samma hostel som jag, och än mindre stå där just när jag hoppade av. Så kul att se henne! För er som inte vet så var vi på samma buss i princip hela Nya Zeeland. 

I lördags när jag kom hit var jag och Kez på en fest på stranden och det kändes helt absurt att gå dit i mörkret och höra musiken och se ljusen i träden. Kändes som en dröm eftersom det var så overkligt. En av morgnarna gick jag och Kez upp klockan fyra och gick en timme i mörkret till fyren här och såg soluppgången. Så vackert! På vägen träffade vi på fem vallabys varav en var en mamma och en unge, så söt! Sedan har jag hängt med Jossan och Denise och även en finsk kille som heter Eemil. Finnar och deras dubbelvokaler! Har varit ute på Woodys och Cheeky Monkeys och igår skulle vi gå till La La Land men Australien har någon regel om att man inte blir insläppt efter 01.30 så då var det bara att gå hem igen (lika bra säger jag idag).

Nu är klockan sju här (har även precis klämt i mig en efterrätt, hur ska detta sluta?) och jag ska ta mig i kragen och betala för dagens kalas och sedan gå och köpa en flaska vin. Antar att vi går ut ikväll igen. Det lär dock inte bli så sent för mig för tidigt imorgon ska jag till Nimbin. Nimbin är hippieorten nummer ett och det ska bli väldigt intressant att se! 

Till top